Storfursten Jurij Danilovitsch sluter fred med kung Magnus Eriksson och avstår till Sverige gislalagen Savolaks, Jääskis och Äyräpää.

Den moskovitiska texten här avtryckt efter facsimilet i Rydbergs undersökning om ”Traktaten i Orechovets” (Stockholm 1876) är hämtad från en i svenska riksarkivet förvarad avskrift, på papper, från 1600-talet, sannolikt gjord efter det då där ännu förefintliga originalet; den latinska texten från en på samma ställe befintlig avskrift, på papper, från slutet av 1400-talet; den svenska texten slutligen efter en avskrift, bifogad en, ävenledes i nämnda arkiv förvarad, dagbok, tillkommen vid 1537 års svenska beskickning till Novgorod. Alla tre texterna är meddelade i Sv. Trakt. I n:o 205. Beträffande de många varianter andra förefintliga avskrifter har att uppte, året för traktatens utfärdande, de förfalskade redaktionerna av ifrågavarande traktat ävensom de olika tolkningarne av gränsbestämmelsen, se Rydbergs vidlyftiga utläggning i senast nämnda publikation. Jfr. också Hildebrands avhandling i K. Vitt. Hist. o. Ant. Akad. Handl. XX ävensom Suomi 1841, I, sid. 59 o. f. samt meddelanden i Hist. Arkisto III, sid. 172 och V, sid. 87. Traktatens samtliga texter, såväl de äkta som förfalskade, finns jämte varianter tidigare avtryckta i Sv. Dipl. III, n:ris 2418–2419 BC.
* Om det i traktaten nämnda råmärket Solsten, som i de oäkta redaktionerna kallas Päiväkivi, ävensom det i dessa redaktioner omedelbart följande råmärket Udenkivi förmäler ett syneprotokoll av år 1690 beträffande rågången mellan Noisniemi by i Sakkola socken och Päiväkivi by i Valkjärvi socken följande (se Äyräpää och Jääskis häraders dombok fr. 1690, sid. 335–336): ”Och begåfwo wi oss i förstonne efter undfången anledhningh, så af gamble gräntze- och rååbreef, oprättade bägge rijken emellan den tijdh Kexhollms lähn warit under Rydzalandh, som och af parterne sielfwe, till deres förste ände råå Udenkifvj, som är en stoor steen uthi sielfwe siön Wuoxen, in emoth Hirfwisarj belägen, dhen dhe å begge sijdor ähre eense om; och fans ett korss oppå, wijsandes åth söder och norr. …. Eenkannerligen nembnes uthi dhet gamble rååbrefwet af åhr 1320 (= 1323) inge andre råår än Päiwikifwj och Vdenkifwj, hwarwedh dhe fördenskulld sigh hålla wille; och förde dhe oss således wijdare öfver denna Nousniemj udd till bem:te Päifwäkifwj, een stoor steen, äfwen i siön, icke långdt ifrån Kousas (hemman i Päiväkivi by) strandh, hwar uppå ett korss och een krook fans inhuggen, som wijste sammaledes åth söder och norr, williandes parterna och den för dheras andre hufwud eller ände råå hålla.”
12 augusti (1323).
Ego rex magnus Jwrghe cum borgræwio Alfarmio, cum duce Abraham, cum tota communitate Nogardie, ego terminaueram cum fratre meo rege Swechie, Magno Erici filio. Et venerunt de Swechie rege nuncii Ericus Ture son, Hemmingus Ødgislason, Petrus Joanson et sacerdos Wæmundus. Ibi fuerunt de mercatoribus de Gothlandia Ludouicus effodra (= et Fodra). Nos reformaueramus perpetuam pacem et osculati sumus crucem. Dedit rex magnus Jwrge cum omnibus de Nogardia pro amicicia tria gislalagh: Sawolax, Jæskis et Ægrepæ, Carelsk gislalagh. Diuisiones et et mete, terre (= dicte) landemærke: de mari in ampnem Seestær, [de Sestær] in mosan et in medio mosa est mons, deinde in ampnem Zay, de Zay in Solsten, de Solsten in Rodhahæl, de Rodæhal in Lambotræske, de Lambo træske in mosan Pæki, de mosan Pæki in Kangasjærffui, de Kangasjærffui in Pwronarffui, de Pwronarffui in Arcthojarffui, de Arcthojærffui in Torsajærffui, de Torsajærffui in Sarkelaxi, de Særkilaxi in Samusalom, de Samusala in Sithi, deinde in Carelakoski, deinde in Kolumakoski, deinde in Pathajoki, deinde in Helsingh haff. Nostra gislalagh de Nogardia aqua et terra [et] piscariis habent Yliuesi dimidium in omnibus istis, Cochankallio dimidium, Watikiffui dimidium, Somauæsi dimidium. Yxepæ dimidium, in Kehoheua (?) sextam partem de castoribus, in Kunustaniemi sextam partem de castoribus; infra limites dictas landhemerken spectant ista ad Nogardiam. Mercatores debent transire sine impedimento de tota Almania, Lubech, Gotlandia et Suechie terra per Nyo versus Nogardiam tam in terra quam in aqua. Sweui et castrenses de Viborgh non debent impedire mercatores; ita nostri mercatores debe(a)nt habere tutam viam, durante ista pace; nec debent aliqua castra edificari in Carelia neque per nos neque per vos. Obligati ad debita, fideiussores, serui, malefactores, fugientes ad nos uel ad vos, reddendi sunt de iure. Terram uel aquam non debent Sueui emere de Carelis Nogardie, neque castrenses in Viborgh. Si autem illi de Narffua erga magnum regem et illos de Nogardia se non emendauerint, Sueui non debent eos iuuare. Et si aliqua delicta fiunt in ista pace per nos uel per vos, propter hoc reformacioni pacis non debet esse in aliquo derogatum; et super delinquentes correpcio fieri debet; vbi quis deliquit, ibi emendare tenetur de iure Dei. Omnes de Nogardia habeant pacem et omnia castra eorum et omnes terre eorum, similiter et tota terra Swechie. Magnus rex Nogardie receperat pacem et omnes de Nogardia cum rege Swechie et toto regno Swechie et Viborgh sexta feria proxima ante assumpcionem beate Virginis. Qui autem osculum crucis violauerit, Deus et beata virgo Maria super eum vindicabunt. L. S. L. S. Jach mykle konungher Jurgher, med borgegreffuenom Alforneo, med hertugh Abraham och med allom almogenom aff Nouogorde haffuer ændat med mynom broder Suerigis konung, Magnuse Ericxson, och komo til wor Suerigis sendhebud herra Eric Turisson, herra Heminger Øgiszleson, Peter Jønsson, herra Wædmunder prestir; ther wore och køpmen aff Gutlande, Loduich och Fødru. Wij tokom æwerdeligan fredh och kystom kors. Mykle konungen Jurge med allom them aff Nogardhe gaff till winschap try giszla lagh Sauolax, Jæskis, Æg[r]epæ, Karelsk gitzla lagh. Landmerke æru: aff haffuino i aane Sestyr, aff Sestir i mosan, och myt i mosan ær itt bærg, tædan i aone Zay, aff Zaj i Sollsthen,* aff Sollsten i Rødha hell, aff Rødha hall i Lamb träsk, af Lamboträsk i mosan Pecce, aff mosanom Pecce i Kangasjærffui, aff Kangasjærffui i Porwjærffui, aff Porwjærffui i Aythajærffue, aff Aytajærffue i Torsajærffui, aff Torsajærff[u]i i Særkilax, aff Särk[i]lax i Samusælæ, aff Samusælæ i Sithi, tædhan i Kærelekuski, sedhan i Kolomakuski, sedan i Pætejoki, tædhan oc nor i haffuit. Wor gitzla lag aff Nogorde med watn oc fiske haffue Yleuesi halfft, Kokinkallio halfft, Watekiffui halfft, Somewesi halfft, Yxepæ halfft, Vrpelax halfft, i Kedhewe siætte lothen aff biuremen, i Kunustayna siætte lothen aff biuremen. Innan landmerki høra tessom (= tesse) till Noogordh. Køpmen skulu fara vthen hinder aff Tydzland, Lybech, Gutland oc Suerige om Nyo till Nogardh, szo a landhe som a watne. Suerikis men och borgare a Wyburgh skule ey hindra køpmen, och allehanda folk, som fridlige fara aff Rydzaland till Suerikis ælle aff Suerike till Rydzaland, skal haffua fullan segherlech stondande tessom fredh. Engo huss skule byggias i Kareleno oc (= ey) aff idher, ey aff oos. Gældskylluge, men som borgat haffua, trällara, illgerningismen, flyande till woor eller idher, skule met rät ótherfoos. Land eller vatn skulu ey Suerigis men køpa off (= aff) them Carelom, som Nogorde tillhøre, egh oc borgare i Wyburg. Ær thet oc szo, ath the aff Narffue ey bæthre sigh widh mykle konungen och them i Nogard, thogh skulu Suerigis men them ey hielpa. Ær thet och szo, at noger bruth warda i tæssom fridh aff idhor ælle aff ws, ther firi skall thenne fridh, som takin ær, i engo brythas, och ywer them som brytha skall næpst øffuergonga. Huar stad nogher bryter, skall han bæthre med Gudz räth. Alla aff Nogard haffua fridh och all there hws och all there land, samaledh szo och all Suerikis land. Mykle konungen aff Nogard haffuer takit fridh oc alle aff Nogard med Suerikis konunge oc alle Suerike och Wyburgh fredaghen næste for worefrudag förre. Egh skall mykle konungen aff Rydzaland ælle Nogarde nogot kennes widh konungxens land aff Suerige; egh skall oc konungen aff Suerige nogot kennes wid konungxens land aff Rydzalande ælle Nogarde. A thenne fridh ær beggie wegne korskyst; hwo hanum bryther, alzmechtug Gudh och jumffrw Maria iuir han[um] hæmpnas.


Läs mer på www.Historiebloggen.nu