All världens klädedräkter, Henny Harald Hansen, 1978, ISBN: 9120045476

Recension: ...


61
Mongoliet: mansdräkt, byxor, kaftan av fårskinn, höga läderstövlar och spetsig mössa.


64
Kirgisdräkter: lika för båda könen, bestående av den centralasiatiska, framtill öppna kaftanen som bärs över byxor och höga stövlar.
Kaftandräkt av siden sådan som den bärs i Uzbekistans städer Buchara, Samarkand och Tasjkent.

Kazakstan: kjorteldräkter för gifta kvinnor med broderad bröstduk, lång väst utan ärmar och huvudkläde bundet under hakan.


69
Jugoslavien, Herzegovina: kvinnodräkter rikt broderade, bestående av slavisk skjortel under en guldbroderad, kort turkisk väst, vävt ylleförkläde med fransar och filtkaftan utan ärmar.


70
Valakiet: kvinna i slavisk skjortel samt för- och bakkläde med långa fransar, katrincza, fota eller zade.

Ungern: herde i sömlös säckformad mantel av fårskinn, suba. Hästherde i vida magyariska byxor av linne, gatya, kaftan av filt, szur, buren över ena axeln. Magyariskt brudpar: bruden kläddes i lång kjol och sjal över axlarna, brudgummen i broderad linnedräkt med vida byxor, båda bär huvudbonader prydda med blommor.

Slovakien: man i smala slovakiska byxor med snörmakerier, höga stövlar och skjorta utanpå byxorna samt broderad turkisk väst.

71
Moskovitien/Ryssland: moskalska/moskovitiska (gammalryska) kvinnodräkter, kaftan utan ärmar, sarafan, buren över kjortel med vida ärmar, samt huvudbonad med diadem. Annan variant, kaftan utan ärmar, sarafan, kort jacka eller kort rundskuren korotenka samt huvudbonad, kokochnik, kika eller povoinik.
Bondfolket (båda könen) kläddes i kaftan av fårskinn och höga stövlar.


133
Kulturellt kan centralasien uppdelas i två skarpt avgränsade områden, vart och ett karaktäriseras av sin religion, buddhismen respektive islam. Det ena området är kinesiska centralasien som består av Mongoliet och Tibet, och befolkningen är mongoler. Det andra är ryska centralasien vars innevånare är turkar. Politiskt är detta område uppdelat i fem socialistiska sovjetrepubliker, nämligen Kirgisistan med huvudstaden Frunze, Tadzjikistan där man talar persiska språk och vars huvudstad heter Dusjanbe, Kazakstan som till huvudstad har Alma Ata, Uzbekistan samt Turkmenistan, med huvudstäderna Tasjkent respektive Asjchabad.

Mongoliet
När mongolerna för första gången omtalas i kinesiska skrifter från 800-talet levde de som spridda nomadstammar i trakterna söder och öster om Bajkalsjön. I början av 1200-talet förenades flera stammar under Djingis Khan. Han blev världens störste men också grymmaste erövrare och han skapade ett välde som sträckte sig från Stilla havet till Östersjön, varifrån han 1223 vände tillbaka österut. Vid Djingis Khans död 1227 delades väldet mellan hans söner. Hans sonson Hugalu Khan erövrade och förintade Bagdad samt förstörde det urgamla bevattningssystem som fanns i landet mellan Eufrat och Tigris och som var förutsättningen för Mesopotamiens fruktbarhet. Landet blev till den öken det är än idag. En annan sonson, Kublai Khan, flyttade 1271 huvudstaden från Karakorum i det yttre Mongoliet till Khanbaluk, det senare Bejjing (Peking), i norra Kina.

De mongoliska härskarna i Kina, Yuandynastin, hade makten under drygt hundra år. Sedan började det mongoliska herradömet över Asien att smulas sönder, ända till dess att Timur Lenk och hans skräckinjagande härsmakt under 35 krigståg mellan 1381 och 1405 erövrade Persien, Georgien och Moskovitien samt befäste herradömet över centralasien, Hindustan, Egypten, Syrien och Mesopotamien. 


137
Ryska Centralasien kallas det område som ligger mellan Kaspiska havet i väster och Tienshan, Pamir och Hindukush i öster. Det är ett steppland, som avvattnas av floderna Amu-darja och Syr-darja, vilka från de nämnda bergsmassiven flyger mot nordväst och mynnar ut i Aralsjön. 

Detta område har under tidernas lopp haft en skiftande befolkning av skilda raser, med olika språk och olika religion. Under andra årtusendet f Kr levde här de skäggigs, rödhåriga och blåögda indoeuropeerna som i kinesiska källor kallas yue-chih. Detta folk drog söder- och västerut i världen och befolkade Indien, Iran och Europa där de som bekant finns den dag som idag är. Indoeuropeerna avlöstes av turkar, som likaledes omtalas i de nämnda kinesiska källorna under namnet hiung-nu. Europa fick stifta bekantskap med dem som hunner. Det var ett ryttarfolk som jagade västerut över stepperna och tvärs genom Europa tills de hejdades vid de katalauniska fälteni norra Frankrike 451 e Kr. Nästa folk var mongolerna, som på 1200-talet under Djingis Khan började ett erövringståg västerut ända till Liegnitz i Schlesien, där de 1241 drabbade samman med en tysk riddarhär. Erövringarna omfattade Kina i öster såväl som Persien i väster, men väldet blev kortvarigt, i Persien till 1335, i Kina till 1378. I nordväst varade mongolernas rike, Gyllene Horden, till 1502.

Politiskt möts Ryssland/Moskovitien/Moskel och Kina/Kitaj i Centralasien, men här möts även de två världsreligionerna buddhismen och islam. I sin ortodoxa form, kallad sunnism, kom islam på 700-talet till de turkiska stammar som levde i steppområdets östra del. Det mongoliska väldet ändrade synbarligen inte de två religionernas utbredningsområden och inte heller ändrades de under Timur Lenks erövringar på 1400-talet. I huvudstaden Samarkand byggde man med hjälp av hantverkare från andra trakter praktfulla moskeer, bland annat den berömda Gur-Emirmosken med Timur Lenks grav. Även de efterföljande så kallade timuriderna slog vakt om islam.

Ryska Centralasien är sålunda muslimskt även om det idag är utsatt för en stark sekularisering. Nomaderna drar som förr runt med sina får, hästar, tvåpuckade kameler, och i Pamir jakar. Filtjurten, som alltjämt är deras bostad, kallas här av nomaderna kibitka.

Dräkten i detta steppområde är för båda könen den centralasiatiska framtill öppna kaftanen, ofta vadderad, med sjalkrage och så långa ärmar, att de täcker händerna. Till kaftanen bärs byxor och höga stövlar. Samma kaftan, men av siden eller brokad, bärs av stadsborna, sarterna, i de gamla mongolstäderna Buchara, Samarkand och Tasjkent.

Kaftanen kan också vara gjord av skinn och till den bärs en pälsmössa eller en kalott samt högs stövlar. På Kazakstans stepper i norr ser man kvinnor med en skjortel över byxorna och som överplagg en kort kaftan utan ärmar. Den gifta kvinnan bär sitt huvudkläde så att det täcker hela halsen och närmast liknar ett nunnedok.


143
Jugoslavien
Den 15 juni 1389 besegrade den turkiske sultanen Murad den serbiske tsaren Lazar på Kossovo-Polje, "koltrastslätten", och därmed började turkarnas mer än 500-åriga herradöme över det land, som idag utgör södra delen av Jugoslavien. Anhängarna av den kristna sekten bogomilerna, som förföljdes både av den romersk- och den grekisk-katolska kyrkan, övergick till islam. Städer som Sarajevo i Bosnien och Mostar i Herzegovina har än idag kvar sin prägel från turktiden och i båda städerna lever alltjämt muslimska minoriteter.